Här kommer en liten fördjupning i hur innehållets kvalitet påverkar rankingen, det vill säga hur kvalitet kan sägas vara en rankingfaktor. Jag har tidigare bloggat om hur ifall ett deltagande i blogg100 är ”Pandavarning eller dunderhonung för SEO”. Utan att gå in på detaljer redan nu så kan jag konstatera att denna blogg mått väldigt bra av nytt innehåll, så det lutar åt dunderhonung.

Google introducerade Panda under våren 2011 som del i att belöna webbplatser som satsade på kvalitet vad gäller innehåll. Panda slog till mot de webbplatser som bedömdes ha låg kvalitet, så man kan säga att Google valde en omvänd metod genom att låta algoritmen jobba vad som kan anses vara ”baklänges”.

På Official Google Webmaster Central Blog publicerades bland annat:

Our site quality algorithms are aimed at helping people find ”high-quality” sites by reducing the rankings of low-quality content.

Sedan dess har en del hänt och kvalitet som rankingfaktor är numera en del i algoritmen. Med Google Humgingbird så blev det ännu mer märkbart att Google vill belöna artiklar som är fördjupade och som engagerar besökarna.

Vad avgör ” bra kvalitet”?

Google lyfter fram några punkter som bestämmer ifall innehållet har hög kvalitet.  Jag har förenklat dessa punkter lite och de som jag anser vara värt att uppmärksamma är följande frågeställningar:

• Är innehållet trovärdigt?
• Är innehållet skrivet av en ”expert” eller ”entusiast” som behärskar ämnet?
• Är innehållet duplicerat eller ytterligare variant på liknande innehåll?
• Har innehållet stor andel stavfel och grammatiska fel?
• Har innehållet skapats för besökarna eller för att ta positioner i sökresultatet?
• Är det originalinnehåll vad gäller innehåll, efterforskning och analys?
• Erbjuder innehållet ett värde jämfört med konkurrenter i sökresultatet?
• Finns det utrymme för fler än en vinkel i artiklarna?
• Är webbplatsen/bloggen en auktoritet i ämnet?
• Är innehållet massproducerat av flera författare och/eller spritt på flera webbplatser?
• Är artiklarna genomtänkta vad gäller design och disposition eller slarvigt ihopsatta?
• Är det fråga om fördjupade artiklar som ger fullständig information om specifika ämnen?
• Är det fråga om insiktsfulla analyser och intressant information?
• Är innehållet värt att dela och/eller rekommendera?
• Finns  annonser i anslutning till innehållet som distraherar och tar bort fokus från det viktiga?
• Är innehållet tillräcklig bra för att tryckas i en bok eller tidning?
• Är artiklarna utan substans, för korta eller utelämnar de alltför mycket fakta och detaljer?
• Finns det risk att besökare av någon anledning skulle vilja klaga på/rapportera innehållet?

Google lyfter fram några grundläggande principer för hur man ska tänka när man utformar kvalitativt innehåll.

• Skapa innehåll för besökarna, inte för Google.
• Lura eller vilseled inte dina besökare.
• Undvik SEO som bryter mot Googles riktlinjer. Google rekommenderar att man ska ställa sig frågor som ”Hjälper detta mina användare?” och ”Skulle jag göra detta om sökmotorer inte fanns?”
• Skapa en unika artiklar och se till så att den sticker ut från andra webbplatser i samma nisch.

Hur ska man omsätta Googles råd om kvalitet i praktiken?

Läser man Googles punkter så ges ett stort utrymme för egna tolkningar. För att man ska kunna dra riktiga slutsatser så krävs omfattande isolerade tester, vilket ofta är ett alldeles för tungt lass att dra om man verkar på en såpass liten scen som sökmotoroptimering i Sverige. Det är få SEO-företag som har de resurserna. Det finns de som testar, men det är ofta inte alldeles säkert att det är tillförlitligt ändå. Vad som beskrivs som en självklarhet på en större amerikansk SEO-blogg, kanske inte alltid går att verkställa i en SEO-leverans till ett mellanstort svenskt företag. Det är kanske inte ens värt att göra det, för det är helt andra förutsättningar på en helt annan marknad.

Några av punkterna är självklara. Det är lätt för Google att avgöra ifall ett inlägg är slarvigt skrivet och om det är duplicerat. Det borde åtminstone vara det. Numera har Google även infört en tjänst, Scraper Report, där man kan anmäla ifall någon ”stulit” innehåll. Med denna tjänst har Google gjort ett erkännande att algoritmen har brister, vilket kan vara värt att notera. Läs mer om riskerna med duplicerat innehåll som jag redovisar i artikeln ”Innehållsmarknadsföring är riskfyllt”. Några av punkterna är mindre självklara och ger ett ganska stort utrymme till spekulation.

Vad signalerar bra kvalitet?

Hur ska Google kunna avgöra ifall ett innehåll har ett värde och ifall innehållet engagerar besökarna? Tänker man till lite så är frågan inte så svår att besvara, även om man givetvis inte kan vara riktigt säker. Utan att behöva anklagas för att tro på någon konspirationsteori så kan man nog fastställa att Google förmodligen vet mer om webbplatser än vad ägarna vet själva.  Google samlar in fakta på mängder av olika sätt och med olika slags verktyg. De har en egen webbläsare i form av Chrome, de flesta webbplatser har både Google Analytics och Googles verktyg för webbansvarige, vi får heller inte glömma tjänster som Google plus, Gmail och sökmotorns Googlebot user agent. Utöver detta finns manuell granskning och anmälningar från användare. Det finns säkert en hel del andra källor som jag missat här. Trots denna arsenal av tillvägagångssätt, eller kanske tack vare, så finns det en del man kan göra för att skapa bättre signaler.

1) Underlätta för besökarna att dela innehållet.  Debatten som diskuterar frågeställningen ifall sociala signaler är en rankingfaktor är fortfarande aktuell. Det finns inget som säger att fler delningar och gilla förbättrar rankingen, men samtidigt kan det vara en underliggande faktor. Google säger  ”Is this the sort of page you’d want to bookmark, share with a friend, or recommend?” som en av flera punkter för att fastställa kvalitet. En annan faktor är länkar. Att länkar är grunden i Googles algoritm vet de flesta vid det här laget, men en länk kan utöver länkkraft även signalera att innehållet är på riktigt, speciellt om länken kommer från vad Google tolkar som en riktig människa eller ett företag.

2) Att engagera stressade besökare är kanske inte det lättaste, men det går att påverka signaler som kommunicerar ett engagemang. För mig finns det flera saker som signalerar engagemang. Det tydligaste är att man kommunicerar med besökarna direkt på webbplatsen genom att de tillåts att kommentera och att man skriver tillbaka. Sedan kan Google faktisk ha möjlighet att se ifall det förs en utvidgad diskussion på Google plus. Andra saker är att få besökaren att förflytta sig till andra artiklar med koppling till artikeln genom interna länkar, eller att få besökaren att stanna längre på sidan genom att publicera en video eller en längre fördjupad artikel. Det handlar inte enbart om innehåll, det kan också vara fråga om en uppskattad tjänst eller till och med bilder som intresserar besökare.

3) Ha koll på avvisningsfrekvens, tid på webbplatsen och hur mycket innehåll dina besökare tar del av.  Detta överlappar delvis både 1 och 2, men är ett bra sätt för dig att se ifall du är på rätt väg. En hög avvisningsfekvens signalerar att besökaren inte är nöjd och en lägre avvisningsfrekvens visar motsatsen.  Utöver dessa nyckelfaktorer så kan det vara bra att jobba med titlar och Meta description för att öka CTR i sökresultatet (andel som klickar sig in på sidan) och inte enbart för att ta positioner.

Sammanfattningsvis så finns ett stort utrymme för att gynnas av att vara kreativ och att våga testa nya saker, utan att det innebär att man utsätter sig för risker. Jag tror på att man tjänar på att göra en Zack istället för att göra Zick som alla andra. Tillåt därför inte att din webbplats blir en död fisk om du vill ranka bra i Googles sökresultat.